Liv: Skulle kunna vara. Känner du dig redo? Ja. Hej, Båel! Boel McAteer: Hej i och hej alla andra. Liv: Välkomna till podden Syster som tal, en podd om skrivandet och livet. Boel McAteer: och det skrivande livet. Liv: Med mig, Liv Jingnell. Boel McAteer: och mig, Boel Mackatier. Liv: Ja! Hur går det för dig, Boel? Boel McAteer: ganska tycker jag. Jag börjar få lite ojsan. Det inte så långt kvar på den här utmaningen. Lite sådant känsla. Liv: Påminn mig när du har satt din deadline. Eller den skrivutmaningen. När den slutar. Boel McAteer: maj. Liv: Mm. Men hur går det med själva skrivandet Känner du att du kommer framåt? Boel McAteer: Ja, men det gör Jag ju fortfarande inte riktigt landat i långt det kommer bli, så att säga, eller hur mycket som är i det som ska hända. Men nu har jag ändå kommit fram till en av de stora grejerna, så det är ju skönt bocka av det, liksom. Men det är lite... Liv: Nej. Mm. Boel McAteer: Ja, jag har en lite sån här känsla av att jag skulle vilja bestämma eller veta liksom. Fast jag inte vet att det inte går. jag tror att det är helt meningslöst att bestämma för att det kommer att visa sig när jag har skrivit Liv: Ja, det är det. det går inte. är omöjligt hitta på hypotetiskt, för mig i alla fall. Boel McAteer: Ja, precis. Så det känns liksom meningslöst att göra. ⁓ i så har jag nog ändå också tänkt att... Ja, nej, men det har jag väl kanske tänkt hela tiden. Men när jag är färdig med den svenska texten att jag ska fortsätta min översättning. har tänkt att nog vill göra färdigt den innan jag bestämmer att den svenska texten är färdig. Liv: Mm. Ja, för att det ska kunna fånga upp grejer som du hittar och så. I översättningen, Eller... Boel McAteer: Ja, kanske. får har jag storhetsfansinne men jag skulle både gå vidare i tävlingen och bli publicerad i Sverige Alltså, om jag publicerad då såklart men antagen innan tävlingen är slut så skulle jag behöva dra mig ur tävlingen. Och det skulle vara lite tråkigt, tycker jag. Liv: Mm. Aha, just Boel McAteer: Men jag tror att är mera grejen att jag vill göra den svängen först. Liv: Mm. Boel McAteer: Det känns som att jag pratar väldigt mycket om ord. Jag brukar inte räkna ord särskilt mycket. ⁓ Det känns som att jag pratar som att jag gör det hela tiden. För att jag gör det just ⁓ dels det! Liv: Men nåt måste man ju hålla sig i. ibland är det det mest konkreta som finns. ⁓ Boel McAteer: Ja, absolut. Men det jag tänkte säga var att skriver i scrivener. Så har verkligen ingen uppfattning om hur många ord det är totalt. Det finns ju säkert någonstans att man kan trycka någonstans och se det. Men jag har inte letat efter det. vet hur varje liten snutt är. ⁓ Men totalt hela texten. har jag verkligen inte haft någon aning. Så nu jag vet att när jag lämnade min slutinlämning på Öland att den var ungefär 30 000 ord. Det är en roman i kort format ska man säga om det inte var uppenbart. tänkte jag, jag inte riktigt vad jag tänkte men det är ju 30 000 ord i den här tävlingen. Liv: Oj vad spännande! Mm. Ja. Boel McAteer: Så nu har jag liksom lagt in 30 000 ord för att se hur långt det skulle vara i texten och då var det mycket kortare än jag trodde att skulle Alltså jag kommer mycket kortare i historien och det är ju självklart att det är så eftersom jag har byggt ut texten. Det ju det jag hållit på med senast året. Jag blev ändå förvånad av det. Liv: Jag relaterar. ⁓ Det väldigt lätt att bli chockad över självklarheter ⁓ Boel McAteer: Ja. Ja, så att nu kommer den ju bli Ja, jag vågar inte gissa hur mycket den kommer bli totalt, men kommer ju komma upp i alla fall. En normal ⁓ Och vänden kortare, men kanske 60 000 i alla fall. Liv: Minne runt 60 000 ord nu. Boel McAteer: Mm. Liv: Vi se som händer Boel McAteer: Men hur går det för dig? Du har ju deadline väldigt snart nu när vi pratar. ⁓ Liv: Jag har väldigt snart deadline. har i morgon, Så det här är min sista skrivdag på den kursen. ⁓ Det är stort. Ja men, alltså det Boel McAteer: Wow! Det är ju stort. Det är otroligt. Liv: Det går bra. Det går jättebra till och med. Men just idag är jag ganska trött och är lite nervös för att det sista dagen. Det skulle vara skönt att ha haft lite marginaler, men det är inte riktigt så jag jobbar. Boel McAteer: Mm? Mm. det är väl svårt att tänka du sa ju sagt att det skulle vara skönt att ha flera månader och inte bara, alltså två månader istället för två veckor och så Men sitter man inte alltid där sista dagen Och känner att man borde ha haft mer? ⁓ Liv: Ja, absolut. ja. sjukt. Jag kände att två månader skulle vara mer lagom än två veckor. Men sen körde jag ändå bara så ⁓ Jag vill göra alla här grejerna. Jag kör. Så gjorde jag en plan för jag skulle hinna allt som jag skulle vilja hinna. ska Boel McAteer: Mm. ⁓ Liv: skulle jag göra då? Vad skulle jag behöva hålla för tempo? sen körde jag. sen har det liksom funkat. om det nu bara funkar och går bra idag kommer jag att ha gjort faktiskt allt jag vill. ⁓ Boel McAteer: Wow! Men Gud vad härligt! Då är det ju också om det skulle skita sig på något sätt idag så är det ju verkligen inte långt bakom det heller. Liv: Mm. Ja nej nej nej, det har gått oändligt mycket bättre än jag Alltså jag är lite kanin i strålkastar, paralyserad för att det inte finns någon plan B om det inte funkar idag. ⁓ Boel McAteer: Ja. Men vad skulle plan B vara? Lämna in det som du har i så fall? Vad hände då? Liv: Ja, det är klart. Det klart. Nej, det händer absolut ingenting. Det skulle vara så skönt att ha gjort allt jag kan göra just nu. Det inte att jag tror att det är nån slags slutversion. Det jag tror att har att jobba med sen är mera... Boel McAteer: Ja. Liv: Att jag behöver antingen att det går mycket mer tid emellan- att jag får en mer objektiv blick eller att jag behöver input. det är liksom så okej, här planteringen av den här tråden funkar det. Jag kan inte riktigt se det själv, även om jag hade mer tid så skulle jag... Jag vet inte riktigt åt vilket håll jag skulle skruva där jag nu. Jag del stora grejer kvar. ⁓ Som det skulle vara skönt ha mer än en dag på, men det har jag ju haft alla dagar. Boel McAteer: Mm. Ja. Nej. Liv: är väl mer att jag har gått lite upp och ner. förut när jag... Ja... ⁓ Boel McAteer: Men vad är det? Alltså när du säger att du har stora grejer kvar, menar du du ska göra idag eller menar du? ⁓ Liv: Jajamän, det menar jag. jag har slutet och framförallt både slutet och slutet. Alltså den scenen. ⁓ Boel McAteer: Mm. Mm. Men är det alltså mera slut som du inte har skrivit förut? Liv: Nej det är det inte. Det har jag också gjort senaste dagarna att jag har skrivit de sista luckorna som jag hade. Men det är klart. Tack och lov. ha... ⁓ Boel McAteer: Ja. Men då är det ju bara några scener kvar att skriva. Liv: Ja, vet. Det är rimligt. Det borde funka och göra idag. Det är så mycket text. Det är mest att det är viktigt. har ju sen vi spelade in podd förra gången så har jag också fått respons från min responsgrupp och från lärare. lärorikt. Boel McAteer: Njusta! Mm. Hur gick det med dippen? Liv: Det gick jättebra. Jag är så nöjd med det där. Det funkade. Jag fick min dipp före. Det var klart att det kom stora grejer, men det var mycket, mycket värre grejer i första Så var en chansning som funkade. ⁓ Jätteskönt. en grej. Den största och grejen var faktiskt en grej... Boel McAteer: Åh, vad härligt! Ja, första gången. Genidrag tycker jag. Liv: som inte fanns med i responsen. Ibland kan det vara väl så talande. som jag själv tänkte på som klimax för hela berättelsen genererade exakt noll responskommentarer från de i min responsgrupp. ⁓ tänker jag betyder att det var lite för mesigt. ⁓ Boel McAteer: Mm? Oj då. Liv: Kan jag ju inte ha det. Boel McAteer: Alltså var det ingen som uppfattade det som klimaks? Liv: Jag tror inte att det var det riktigt i texten. Det var stor grej, men det var andra grejer runtomkring som var större. fick jag också Boel McAteer: Nej. Liv: lära respons av Kristoffer Folkhammar den här Som tyckte många saker och hade mycket bra grejer men det framför allt var han tyckte att jag försökte vara lite för duktig och knyta ihop allt på ett sätt som inte blev helt trovärdigt så jag har liksom bara jag har knyta upp och jag till exempel köpat bort ett helt kapitel och så har jag försökt Boel McAteer: Hmm. Ha ha ha, ja. Har du knutet upp några trådare? Liv: göra det lite öppet. ⁓ Han ju verkligen rätt. bara, ⁓ den här lilla sidogrejen. ⁓ Det inte är helt realistiskt att det här händer sådana veckor, men det vore ju skönt om de fick prata ut också. Det vore fint. ⁓ Jag nej. Boel McAteer: Mm. Mmh! Men det vore fint. jag sitter ju här och känner mig nostalgisk kring min egen slutinlämning på Öland eftersom jag också hade mitt sista samtal med Kristoffer Folkhammar och hans kommentar till mig var, har du tänkt på att du skulle kunna skriva om hela manuset så här? ⁓ jag bara, ja, ⁓ bra idé. Det gör jag mellan sista inlämningen och slutinlämningen. ⁓ det blev ju jättebra. Ja, och jag hade också tre veckor på mig och inte en vecka som du hade. Liv: ja jag förstår det HAHAHAHA! Just det! Just det. Men du hade tre veckor på dig, va? Ja, du gjorde det. Boel McAteer: jag hade också väldigt så picturesque sista dagen innan inlämning för att vi var ju i Kenya. Och vi bodde i ett sånt glampingtält. Och det ös regnar. Det en regnperiod. Det var väldigt så här. Och så satt jag därinne och skrev och var mysigt. Ja, det var fint. Liv: Vaa! Wow, vad mysigt! Boel McAteer: Men hur som hur har du lagt upp dagen? Liv: har ju skrivit hela Det har varit min strategi här. slumpade sig så att jag fick fyra barnfritt istället för tre. Jag har haft fyra dagar med ett eget litet med mig själv. ⁓ Boel McAteer: Mmm! Mm, fint. vad har du haft för tempo mycket du skulle behöva göra i bästa fall. ⁓ Liv: veckan hade jag... Mm. alltså det som jag gjorde då var Jag har liksom jobbat mig genom hela texten, kronologiskt. Boel McAteer: Mm. Liv: Så jag gjorde nån slags grov. De här dagarna ska jag jobba med de här partierna i texten. Jag borde ha kommit så här långt. Boel McAteer: Mm? Liv: Inte tid, men i förhållande till varandra. Det här partiet från inlämning tre är nog ungefär dubbel så mycket jobb som textpartiet från inlämning fyra. Sen fördelade jag helt enkelt ut den tiden över de kvarvarande dagarna. Boel McAteer: Mm. Mmhuhuhu Mm. Liv: senaste två veckorna jag haft mina dagar fördelade på olika delar av texten. Jag hade nån slags teori om att det var ganska mycket mer jobb i början, men det var ju bara hypotes. Det gick inte särskilt snabbt. Det var den största... Gud, vad skönt. Det började kännas som att jag hade medvind. Det var när jag upptäckte det var sant. 30-50 % in i manuset. ⁓ Det gick märkbart fortare helt plötsligt. Det var väldigt skönt. det inte hade varit så hade varit rökt. ⁓ strategi är att ibland byta plats. ⁓ Jag är ganska lättlurad på det viset. Om jag går iväg ny stund kan jag känna att nu börjar en ny och spännande arbetsdag. ⁓ Så jag har vissa dagar gått fram och tillbaka mellan hemma Boel McAteer: Mm? Ja. Härligt. Liv: Vårt lilla bibliotek som vi ⁓ att säga att jag kör två timmar Nu ska jag nog gå iväg igen. har hjälpt för att hålla upp effektiviteten i timmar än vad jag skulle ha klarat annars. ⁓ Boel McAteer: Perfekt, nära. Mhihihihi Ja, det är ett jättebra sätt. Liv: Mm. ja, det ska nog gå idag också. Jag ska bara styra upp det här lilla klimaxet. än gått klimax. Ja, ⁓ och slutet, slutet. Så det ju liksom tyvärr ganska viktiga bitar. Fast det har ju varit viktiga bitar hela tiden. Jag har ju liksom lagt det så att jag har haft någon riktigt stor varje Försaka inte att spara allt svåraste till sist. Boel McAteer: det du ska göra idag. Hmm. Ja, det var väl du gjorde det. Awww... Liv: Men det är ju jätteroligt. ⁓ Det är jätteroligt slutsport. Jag verkligen att är roligt att redigera. Vissa av mina här nu så har jag verkligen känt att det är helt underbart. Boel McAteer: Paniket. Slutspöta. Liv: För att jag tycker det är så himla roligt att redigera. Så jag har blivit alldeles hög på Boel McAteer: Åh! Men har du inte tyckt det förut med novellarna och sådär? Liv: Jo, tycker det är jätteroligt att redigera. Jättekul. blir ännu påtagligare på nåt sätt. är ju roligt. Det är maffigare med en roman. Och det är så roligt hur man kan jobba med lång uppbyggnad mot och hur allting hänger ihop. Jag tycker det är jätteroligt. Så jag är väldigt förtjust i romanformat. Jag vet inte varför jag hållit på med det förut. Boel McAteer: Mm. Ja, det är ju maffiar med en stor text, tycker jag. Ja, verkligen. Nej, så känner jag verkligen också att jag skulle ha väldigt svårt att gå tillbaka till något annat. Liv: Mm. Mm. Eller ja, är roligt med noveller också, Just nu alla fall. Jag är väldigt fysisk i det här formatet. ⁓ Ja, verkligen. Boel McAteer: Jo, men det är ju fundamentalt en annan sak. Ja kul. Liv: Det är jätteroligt. det har varit lite tyngre när jag har suttit haft så nu saknas det här kapitlet och nu kan jag inte skjuta på det längre. Boel McAteer: Ja nej, Liv: första maj, satt det var en sån här episkt strålande majedag här. Alltså så här, 20 grader varmt, lite drygt, ⁓ sol. hade öppet och det doftade majbrasa från dagen innan. Väldigt, väldigt påtagligt och fågelkvitter överallt. Och då satt jag bara, ja, nu ska jag skriva det här julaftonskapitlet som jag har skjutit på. ⁓ Boel McAteer: Mmm... Oj oj oj. Hahaha! Åh nej! Liv: Det var lätt det är att komma i stämning. Nej det gjorde jag inte men jag lyssnade på julmusik och jag drog för gardiner och stängde fönstret så att skulle dofta lite mindre majbrasa och sen så grävde jag fram, jag hade en gammal flaska glögg och lite pepparkakor som jag hade sparat. Boel McAteer: Är du upphjulgrad Åh gud vad konstigt. Ha! Sådär så att du och knaprade på dina. Liv: Yes. det fall skrivet. Boel McAteer: Det i Ja, vad härligt. ⁓ Liv: Alla hålen är ifyllda, i alla fall de som jag vet om just nu. Det finns ju alla möjligheter att hitta nya hål. Det kommer säkert komma. Boel McAteer: Ja, men bra jobbat, verkligen. Liv: Tack! Boel McAteer: Det låter ju otroligt. Liv: och väldigt intressant hur mycket som ändå går att göra på några veckor. Det var ju samma för dig att du bara skrev om hela ditt manus i ett annat format på några veckor inför slutinlämningen. Boel McAteer: Ja? Ja. Ja det är väl inte alltid det blir så men har man lite tur är, eller ja jag kände ju ett väldigt flyt då. det verkligen kom in i så här nu, nu kör vi. ⁓ Liv: Mm. Mm. Japp! Det har samma för mig. Boel McAteer: Det är ju härligt när en deadline kan bidra med det. Liv: Brukar deadlines ha den effekten för du får ett annat flyt som du upplevde inför slutinlämningen? Eller var det just då? Hur brukar det vara för dig? Boel McAteer: Ja, alltså nu när jag har tänkt på det här så tycker jag själv att jag har ett väldigt konstigt förhållande till deadlines måste jag säga. Ja, alltså nyckeln för mig är verkligen att, tänka att det inte är så viktigt. Alltså att det gör ingenting om jag inte blir klar. Liv: Åh vad intressant, det vill vi höra mer om. Ha! Okej! Boel McAteer: Det är väldigt motsägelsefullt. det finns inte en chans att jag kommer in i ett sånt här flyt Om jag det är ju ganska bra på sätt. För mig funkar det ju extremt bra gå in i en sån här lite omöjlig sak. ⁓ Att liksom tre veckor innan bara, nu skriver jag om hela manuset och så får jag Liv: Mm. Hej! Ja, ja. Boel McAteer: Om det håller så får jag se hur långt jag kommer. då när jag väl får upp farten Då är jag ju ändå tävlingsmänniska. ⁓ Alltså målet är tillräckligt nära då blir jag ju är jävlar. Då blir det en motivation. det. ⁓ det händer absolut inte om jag tänker det från Liv: Mm. Mm. Nej. Vad spännande! Boel McAteer: Hur du relatera till det här? Eller är inte alls? ⁓ Liv: Ja, både och. Jag måste tycka att den är viktig så tillvid att jag vill. Det kan inte vara en hit-på-deadline för mig. funkar det inte alls. Boel McAteer: Mm. Men det här med att tänka bort deadline då för att jag är lite osäker där på hur det är för mig, att är klart att det är större om det är en kurs som verkligen, verkligen inte går att flytta på. Men det är ju just det som jag måste lite undvika att tänka på för att inte få panik. Liv: Mm. har funkat den här kursen och deadline har funkat som magi för mig. ⁓ varit många gånger jag har tänkt att det här är helt omöjligt. ⁓ annat som jag ska göra också. Oj, är bara en vecka kvar och har så kvar att ⁓ Boel McAteer: Mm? Mm? Liv: har det funkat på nåt konstigt vänster ändå. Och ibland har det funkat för att jag har suttit upp natten innan och lite för länge och så. Men det har ju ändå gått varje gång. Boel McAteer: ⁓ ⁓ Mm. Liv: Jag tror att det som hjälpte, det var dels att det var så här... men officiella deadlines och andra människor som skulle läsa. Men också det gick inte att halka för långt efter om jag skulle vilja få hela manuset under kursen. Boel McAteer: Ja, det där hänger ju ihop med ditt sätt att planera romanen. Att du hade en tydlig plan, vilket jag absolut inte hade. ⁓ mitt sätt att förhålla mig till deadlines kan ju absolut falla över i alldeles casual. ⁓ Alltså nu blev det så här. Nu blev det en pytteliten inlämning. Liv: Mm. Ja. Nej, då blir det ju svårare. Mm. Boel McAteer: Så kan det gå. Nej men jag hade ju hela kursen inställningen att jag har ingen aning om ifall jag hinner skriva ett helt manus. Det är helt okej för att å andra sidan så vet jag också att jag inte behöver den här typen av deadlines för att skriva färdigt ett manus. Liv: Ja. Boel McAteer: Jag har nog mera så att jag kan sätta mina egna deadlines och hålla mig till dem. Eller åtminstone, klart att jag också flyttar på dem ifall de bara rör mig. ⁓ inte så att jag aldrig blir färdig. Liv: Nej. Men när du gör planer, har du liksom planerat har du bara tuffat på framåt? Eller gör du någon plan för vad du vill. Boel McAteer: Menar du för texten eller för när jag ska skriva och sådär? Liv: Både och egentligen. Men just det, är ju ganska olika saker. Boel McAteer: i så har jag alltid en övergripande plan. Jag vet alltid ungefär vad som ska hända. Jag brukar alltid ha någon slags idé hur det ska sluta. ändras. brukar ha en tydlig känsla en bit framåt och någon slags övergripande. när jag gick Örlands kursen så brukade jag skriva ner lite så tankar kring vad skulle ungefär till nästa inlämning. Alltså de kommande tre veckorna eller vad det Alltså ungefär vad jag tänker ska Men det var ju ganska ofta så att jag bara inte gjorde så. ⁓ För att jag skrev och så hände det något annat. ⁓ Men Liv: Ja, ja. Boel McAteer: Det är väl ganska så generellt för mig. Alltså jag tycker om att ha en plan men jag har också väldigt lätt för att bara om den, kasta planen. Men jag har ju aldrig hållit på med såhär detaljerat synopsis. sen är väl det också för att jag aldrig har som är så komplicerade att man behöver det. jag kan ju se att det kanske Alltså att man kanske kommer till en där man har såhär massor med perspektiv eller så. exempel. Man kanske behöver det på ett annat sätt Men hittills har jag bara hållit på med det. Liv: Nej, ett eller väl visa sig om du behöver det någon gång i framtiden. Men det här andra då brukar du planera hur och när du ska skriva och sånt. Boel McAteer: jo men när jag Ölandskursen då så tänkte jag säkert i början, alltså innan jag började att jag skulle skriva varje dag, 100 procent tänkte jag Liv: Mm. Boel McAteer: Det gjorde jag absolut inte. mycket bättre. Så har det alltid varit innan så jag vet inte varför jag tänkte att det plötsligt skulle inte vara så. ⁓ Men att ostörd dag eller en Alltså att ha hela dagar. Eller åtminstone... rätt många timmar ostört när jag vet att så här kan jag lägga in Funkade mycket bättre än puttra på lite varje dag. Liv: Det är mycket mer effektivt för mig också. Jättestor skillnad. Boel McAteer: Ja, och då blev det ju ofta att, ja men på helgerna brukade jag ha en skrivdag och en göra annat dag. Och sen jag skrev ju här och där på kvällarna också och mycket på månarna för att vi var i Turkiet den hösten och då hade jag här tidsskillnad mot mitt jobb. Så jag hade långa månar för mig själv liksom. Liv: Jaste. Boel McAteer: Och jag hade också komprimerade timmar på jobbet, jag hade ledigt varannan fredag. Det var ju skrivdag Ja, i slutet skrev vi ju hela tiden. ⁓ Liv: Ja. Boel McAteer: Och nu är det ju lite svårt, alltså det var ju innan jag hade barn. Så nu är det ju väldigt svårt att föreställa den typen av så Sitta och skriva en hel helg liksom. Alltså nu är det en timme här och där. Nu är det ju mer den typen av tid som finns och då får man ju anpassa sig till det. Så nu jag att det går mycket bättre det här med att skriva lite varje dag. ⁓ Liv: Ja, en hel dag. Ja, men det är det där. är lite magiskt vad som händer om man är tvungen. Det är samma som, nu är det bara två dagar kvar till deadline. Då är bara... Då är det så. Och då går det ändå på något sätt. Boel McAteer: Mm. Ja, precis. Ja, då är det så. Mm. men det som jag känner när jag hör din plan att nu har jag tio inlämningar eller vad det var. Alltså du kunde i förväg lägga ut hela romanen på de inlämningarna. Det har jag väldigt svårt. Liv: Ja, fast det kunde jag ju inte. mycket mer strukturerat än vad det faktiskt var. ⁓ Jag tror att jag verkar mer strukturerad än vad det faktiskt är. ⁓ Dels hade jag långa partier i mitten. Boel McAteer: Men det ju så det låter från mitt håll. Hehehe, mm. Liv: 25 procent in så kommer det här hända och sen är det tomt fram till hälften och så hade jag ingen Så det tog jag en inlämning i taget att plottade framåt och kände efter. Okej nu befinner sig här och vad ska hända då och så gjorde jag Boel McAteer: Mm. Liv: förslag på kapitelstruktur som ändrade fullständigt tusen när jag faktiskt skrev. Men gjorde liksom, nån slags, här är mitten, är slutet. Boel McAteer: Mm. Liv: Det stämde ganska bra med hur blev, men det var inte som att jag hade stenkoll, det var mer som en jag fördelade ut kursen och tiden. ⁓ Boel McAteer: Mm. Liv: Jag ju hållit mig ganska väl ...att den här inlämningen ska jag nog lämna in ungefär den här textdelen. funkat förvånansvärt bra för att vara mig. gör en ⁓ ungefär som jag har gjort nu. ⁓ Här jobbet som jag ser är kvar att göra. ⁓ Hur skulle vara smart att lägga upp det? Boel McAteer: Mm. Liv: Men sen jobbar jag inte helt systematiskt, kan man verkligen inte säga. Jag har nåt sånt här, okej, vad är viktigast? Men jag gör ju nästan aldrig det först. Jag har en ganska kaosfaktor. Att bara, okej, nu ska jag göra det här. Då vore det smart att jobba i ungefär den här riktningen och fokusera på de här bitarna. Och sen bara märker jag att nepp, nu gjorde jag nåt helt annat. Boel McAteer: Mm. Mm, hehehe Liv: Så har gjort även nu på slutinlämningen. Det har inte hjälpt att det är precis på slutet. Då har jag så okej nu ligger efter i min plan. helt plötsligt märker jag jag sitter och fjuttar runt med bitar som jag egentligen trodde var klar. För att jag kom på en till liten grej. Eller att jag hoppat till ett annat ställe. påtagliga... Boel McAteer: Mm, mm. Men vad gör du då? Alltså, kör du på det då? Liv: Det här är verkligen lite av en aha-upplevelse för mig. För tidigare i livet, i alla andra processer, har jag alltid kämpat emot det ganska mycket och försökt att skärpa mig och hålla mig till min himla plan. ⁓ jobba på med det som jag tycker rent analytiskt borde vara viktigast. Boel McAteer: Mm? Hahaha, okej. Hahaha! Liv: Men mer och mer under kursens gång har jag insett att det är ett värdelöst sätt för mig att jobba. måste bejaka den där kaosfaktorn. Det går jättemycket bättre när jag gör gör jag det. ⁓ Jag går känsla. De senaste dagarna har det till exempel lett till för några dagar sen fast jag låg efter min galna tidsplan... Boel McAteer: Mm, vad fint. Liv: Så kände jag helt plötsligt att det jag vill göra nu är att börja läsa en 650 sidor lång biografi om David Hume. den tror jag att min huvudperson skulle läsa. Känns det mest prioriterat att göra nu? Nej, fast ja. Men jag gjorde i några timmar ändå. Att bejaka den typen av, när kommer tydliga impulser, att jag vill göra det här. ⁓ Boel McAteer: Mm. Ja. Mm. Liv: verka helt vansinnigt att göra det- när man bara har ett par dagar kvar. ⁓ Det var medan det saknades flera kapitel. ⁓ rimligare person hade gjort först och läst David Hume i månad. ⁓ Men det funkar liksom inte för mig. För då fastnar jag bara istället. ⁓ ⁓ är väldigt skönt att jag har börjat fatta det nu. ⁓ går mycket bättre och mycket fortare. Det betyder också att helt plötsligt har jag gjort mer än min plan någonstans. ⁓ var underbart i slutredigeringen. Just för att har kaosat ur och jobbat lite osystematiskt så kom det i plötsligt kapitel att jag hade redan gjort. Jag fick feeling för det. Boel McAteer: Jag har nog alltid gjort sådär. ⁓ Ja. Mm. Liv: för några veckor sen. Och jag hade liksom inte ens riktigt kommit ihåg det för För det fanns inte mer på planen. Boel McAteer: Just det. Nej, men det väl det som gör att jag alltid känner att det är ganska meningslöst för mig att ha en detaljerad plan. Alltså på den nivån. För att jag vet att jag aldrig kommer att använda den, liksom. Liv: Mm. är det väldigt värdefullt att skapa en hyfsat detaljad plan. ⁓ det planerandet gör att jag får mycket bättre koll på vad som är Det jag kan flytta grejer på feeling med mycket större... Boel McAteer: Mm. Mm. Liv: precision, alltså att jag kan lita på att inte hitta på något som är så galet att det inte får plats. För jag har någon slags känsla för att nu är dags att fortsätta med huvudspåret. Till exempel om jag nu verkligen vill vara klar med att komma igenom hela till i Morgon Bitty. jag ändå på känsla kan känna att jag kan nog lägga tre timmar på David Hume fast jag inte har någon aning om varför. Boel McAteer: Men hur menar du med få plats? Mm. Ja, och så kommer jag bli klar ändå. Liv: Och så kommer det att ändå. Om jag inte hade gjort en hyfsat detaljplan och gått igenom vad som är kvar att göra, då hade jag inte haft koll på det. Men det som att det gör Att mitt undermedvetna får lite bättre faktarunderlag att jobba med. ⁓ Och att det då kan bli... Boel McAteer: Mm. Liv: att jag då maximera hur mycket jag kan kausa ur ändå fortfarande kunna komma ungefär dit jag vill. Boel McAteer: Men hur skulle det se ut om du inte hade en Skulle du ändå ha gjort en så detaljerad plan? För det du menar med att trilla dit nu är ju att missa deadline eller att... ja... Liv: Jag vet inte, jag har ju aldrig... Ja, precis. Men det är är lite magiskt för mig med deadlines. Att jag får ganska mycket mer styrfart. vet inte riktigt hur det här skulle se ut utan... Jag tror att det som skulle hända om jag inte hade en kurs var att jag skulle jobba ganska likadant men att det skulle långsammare eftersom jag inte skulle press att komprimera processen, eller vad man säger. Boel McAteer: Mm. Mm, just det. Ja, just det. Nej, jag tänker på var under ganska många år. ⁓ Så var jag snarare tvärtom. Jag vill absolut inte ha ingen extern deadline, ⁓ ingen press, ⁓ ingen annan lägger sig i vad gör och ⁓ För jag tror mer än det hade hjälpt. Liv: Mm. Mm. Boel McAteer: Och nu tycker jag det är väldigt härligt att jag klarar att jobba så också. Det måste man väl i någon mån. Och det är klart att jag gjorde så med andra saker. Jag gick ju i skolan, herregud. Det klart man hade deadlines. Men just någonting kreativt. Det är en annan Liv: Ja! Mm. Ja, det svårt. Jag tror att hade tyckt det hade varit mycket svårare ha den här sortens deadlines om jag inte hade vetat från början hyfsat väl vart jag ville att boken skulle landa. Jag tror att det hade varit mycket, mycket svårare samtidigt ha utforskandet, vart ska den här boken ta vägen, processen också. Men den hade jag gjort innan. Boel McAteer: Mm? Mm. Liv: är nackdelen med jag är i slutspurtan. Jag har redan börjat säga nej nej vad ska skriva sen. ⁓ Boel McAteer: Mmh... Liv: är jag lite rädd för att det kommer bli en mycket mer utforskande process för att hitta nästa projekt. ⁓ då... tycker inte det känns så härligt. Jag tycker det mer härligt ha nåt som jag lite ramarna för. Jag vet inte. ⁓ Boel McAteer: Men det är väl härligt ⁓ Men du kan ju också bara, alltså det är ju du som hittar på det här så det är väl bara att du hittar på ramarna i så fall innan du börjar skriva. Om det nu är så du vill ha det. Eller jag förstår inte hindret liksom. Förlåt. Liv: vara något smös. Nej, ⁓ jag förstår ⁓ Men det det där... Tänk om det inte kommer nåt jag blir intresserad av tillräckligt mycket. ⁓ Boel McAteer: Nej, alltså det förstår jag, men då får du hålla på med saker tills det dyker upp. Om du minns så tog det inte super lång tid sist. Men jag menar det här med att ramar eller inte. ⁓ För det är ju ändå en Jag tror att det var Jessica på... Liv: Ja. Mm. Nej, men... det kommer vi säkert Boel McAteer: Ölandskursen som sa till mig att, eller hon frågade mig om om vilket fack jag skulle sätta mig själv i så att säga. Hon sa att det brukar vara så att man antingen skriver för att ta reda på vad som ska hända eller att man skriver sig fram till någonting som man redan vet om. Men jag har lite svårt att föreställa mig det Andra, alltså skriva sig fram till. Fast jag gör ju ändå båda. Alltså i det lilla. liksom de små grejerna i romanen, är ju verkligen så att jag skriver mig fram till för att få reda på vad som ska hända. Liv: Ja men du har väl till och med sagt att du inte vet riktigt hur den ska sluta? Det är väl verkligen... Aha! Boel McAteer: Ja, fast jag har ju två alternativ så det är inte så det är tomt. Utan jag har den eller andra. är lite Södingers katt just nu. ⁓ ⁓ Ja, men det är att det är ju en typ av... Ja, men exakt så. ⁓ Och jag inte själv. Liv: Åh, vad spännande! Det måste ju vara ändå ganska bra, tänker jag, för texten. du inte vet, för då blir det dubbelt. ⁓ du inte ens vet själv så kommer du vara tvungen att plantera för båda. Boel McAteer: Ja, men verkligen. är ju det som är så roligt att det är just de här planteringarna som jag bara, det här pekar ju kanske åt det här hållet medan det här pekar åt andra hållet. ⁓ såg någon intervju med en dekuffattare, tror att var Johanna Mo, som sa hon brukar skriva så. Att hon inte själv säker på exakt vem som är mördaren Liv: Mm. Ja. jättebra, tror jag. ⁓ Boel McAteer: Ja verkligen, det är det absolut bästa sättet att göra. Alltså så att det inte blir som Det här är det som är på riktigt och det här är sidospår utan allt är möjligt samtidigt på något sätt. Ja Södingers roman. ⁓ Liv: Och då också. ⁓ Jag har också tolkningar. Kring några grejer som inte att vara så uttalat hur det blev. ⁓ där det finns lite olika. det så här eller är det så här egentligen? Och jag har skiftat lite vad jag tycker själv. ⁓ Nu har jag väl landat men tänker att det är viktigt att det får vara lite. Boel McAteer: Mm? Ja, just det. Mm. Liv: Dubbelt lite öppet. Boel McAteer: Ja? Liv: Jag upplever ganska mycket skrivandet och planerandet och allt- som samarbete med mitt eget undermedvetna. känner mig som att det inte är medvetna jag som riktigt är i förarsätet. ⁓ jag accepterar det går det lättare. Boel McAteer: Hehehe, vad fint! Nej, verkligen. Men det ju därför det känns så viktigt att följa sådana där impulser. Man vet ju inte varför. Liv: har blivit jättetydligt för gång på gång under det här året är att alltid fanns en anledning till de där konstiga impulserna Boel McAteer: Mm. Liv: Jag trodde att David Hume-biografin skulle jacka in i ett helt annat spår. Det var bara, ja men rätt. Till och med nu. ⁓ Boel McAteer: Det blev så. Mm, vad fint. Det är ju ganska härligt på något sätt att inte vara den som styr. Alltså med sitt medvetande. Inte alltid i alla fall. Liv: Kausur. Mm. Mm. Ja. Ibland lite läskigt också. Det vore ju skönt att ha lite... kontroll. ⁓ Boel McAteer: Jag tycker inte det. Jag håller inte alls med om det. Jag tycker det som det Liv: du är ändå ganska ...upplever jag det som? Du får säga om det är fel. att ändå göra som du har tänkt. ⁓ Okej, nu har jag skrivit ⁓ Då skriver jag lördag-förmiddag. Jag ju den kaosfaktorn också. Jag kan absolut inte... Nu i slutsporten är det lätt. Då har jag bara skrivit exakt all möjlig tid. ⁓ Boel McAteer: Ja absolut. Just det. Ja, precis. Liv: Så skulle jag inte orka hålla på. Jag är ganska trött Jag blivit lite manisk och vaknat klockan fem och somnat sent. ⁓ Det inte långsiktigt hållbart. är inte en strategi som funkar. Men när jag ska ha lite mer balanserad tillvaro... Det funkar absolut inte för mig. ⁓ Jag försöker men så fort jag planerar... Boel McAteer: Mm, åh. Nej. Liv: De här timmarna ska jag gå till biblioteket och skriva tid. Det enda jag kan vara säker på är jag absolut inte gör så. Det är nästan 100 procentigt och är fruktansvärt opraktiskt. Det skulle vara väldigt skönt kunna... Boel McAteer: Hmm... Okej, ja det är opraktiskt. Åh. Men hur har gjort då nu när du ändå har haft så att du måste skriva regelbundet för inlämningar och så? ⁓ du bara så att du lämnar tomt då i kalender, men då vet du väl ändå att det är då du ska skriva? Eller hur lurar du det där? ⁓ du in något helt annat på den tiden? ⁓ Liv: Ja! Ja, precis. det... Ja! Ja, exakt! Att då gäller det att lura sig själv. Då gäller det att planera in någonting annat som kan strunta i. bara, haha, det tänker min san inte göra. Jag tänker göra det här istället. ⁓ att det går... Jag vet, det är jättekonstigt. Det är jättejättekonstigt. Och det funkar bäst om det någonting jag ändå måste göra. ⁓ Boel McAteer: Hahaha Men att du går på den... Det är ju jätteroligt! Liv: Ja, är jätteopraktiskt. Det här är verkligen ett av de lite mindre praktiska personlighetsdragen som jag har. Men så har det ju alltid för mig. Boel McAteer: Men då måste du ju göra det någon annan gång. Det är väl jätteopraktiskt. ⁓ Ja. Liv: Det svåra är det är helt ⁓ blir det mindre gjort. Det är till exempel svårt att ärsta runt ⁓ istället om det som är inplanerat att jag ska stå i bokhandel. Någonstans måste jag vara fysiskt på en viss plats och göra nån specifik grej. Då går det ju liksom Men sånt som lite runt flyttningsbart... verkar också kunna lura mig själv lite, lite med plats. Boel McAteer: Åh nej, nej. Mm. Mm. Liv: att om jag har verkligen bestämt att jag ska åka och skriva på biblioteket så kan det ibland funka att ha det tänker jag verkligen inte göra. Jag tänker ha på mig pyjamas och skriva hemma istället. Men någon sådan där... Någon liten rebellfaktor måste det finnas annars så går det inte för mig. Boel McAteer: Mm? Hahaha Okej, ja Nu har jag lurat systemet det är ju jätteintressant. Det låter ju mycket mer opraktiskt faktiskt. ⁓ Liv: Det är sjukt opraktiskt. Framför allt Det här var jättejobbigt för somras när jag försökte vara duktig inför kursen och precis i början av kursen när jag var så det här är en heltidsutbildning, nu ska jag göra det här seriöst och så bara försökte jag planera in jättemycket tid och så bara allt det fungerade så fruktansvärt dåligt. ⁓ Jag ska det vara så Sen kom på att så ⁓ Boel McAteer: Just det. Mm. Ja, det finns ett sätt. Liv: Pnota nötsätt. Bara. Boel McAteer: ⁓ funkar ju inte hundraprocentigt för mig heller även om jag inte har den där kaosgrejerna som jag bestämmer att jag ska skriva lördag förmiddag och jag sätter mig och gör det. Då kan jag ju ha en jättebra lördag förmiddag eller så kan jag ha en jätteseg lördag förmiddag. det som man bestämmer i förväg stämmer ju inte alltid med så här det är nu jag har min största skrivlust liksom. ⁓ Jag såg en jätt... Liv: Mm. Nej, absolut inte. Det är klart. Boel McAteer: bra kort film. Jag kommer inte ihåg någonting annat om den. det var det handlade om migranter, alltså folk som har flyttat till Storbritannien av olika anledningar. Och då var det en kille från, jag tror det Bangladesh, Han pratade med sin mamma och sa är så konstigt här att man måste bestämma i förväg när man ska göra någonting. Alltså att när man ska träffa någon. Kan göra det nästa fredag? Då bestämmer vi vi ska göra det. Och han var så här, men hur ska jag kunna veta om jag vill göra det just den fredagen? Om två veckor? Liv: Nåååå Boel McAteer: Men det är ju så livet ser ut i den här delen av världen liksom. Liv: Jag har mer och mer börjat överlämna den grejen också mitt undermedvetna jag- som i överlag har mera koll än jag. ⁓ bokade jag in grejer Nån vill göra nåt. ⁓ Är tomt? Ja, då bokade in. ⁓ Men tror jag att det kommer att passa. ⁓ Inte intellektuellt, utan verkligen känslomässigt. Boel McAteer: Mm. Ja, det är väl det. Ja, ja, nej. Nej, precis. Liv: Och så går jag på det i väldigt hög utsträckning. Boel McAteer: det väl det att också kombinera, alltså även om man kan planera inom situationstecken, att man ändå måste gå på de här. Nu känner jag verkligen för att skriva. Liv: Mm. Mm. ⁓ Boel McAteer: Och om man då verkligen inte känner för att skriva när man har planerat in den tiden så brukar jag inte trycka för hårt liksom. Jag brukar försöka ett Liv: precis. är en avvägning. ⁓ När är finns en disciplinfaktor också, så klart. man bara kör till som hade 100 % superlust så skulle det kanske inte bli så mycket. Men jag verkligen lärt mig att den där balansen... ⁓ Boel McAteer: Mm, verkligen. Lustigt. Liv: Det är När jag skrev min doktorshandling hade jag naturligtvis svårare tidspress på slutet också. Boel McAteer: Ja, vad spännande. Liv: Det blev inte klart för det fanns en väldigt, väldigt påtaglig deadline. då var jag liksom tvungen att optimera output och inte optimera vad jag tycker verkar duktigast. Vilket var det jag hade gjort förut. Och det är för mig i alla fall är jättemycket mer effektivt att Boel McAteer: Mm. Liv: Följa känslan. så här, om jag verkligen inte vill, nej, då kanske det mest effektiva är att inte ens gå upp, ligga i sängen och lyssna på en ljudbok i en och en halv timme ändå. För att då kommer jag snabbare tillbaka in i känslan att jag vill. Boel McAteer: Mm, verkligen. ⁓ har svårt att förstå motsatsen. Alltså du sa att du optimerar output istället för att optimera vad du tycker är duktigast. ⁓ Hur ser ut du optimerar det som är duktigast? Liv: Mm. Det är ju att gå upp och köra ändå och försöka ha disciplin. har verkligen försökt göra så. Boel McAteer: Ja, alltså det motsatt liksom oavsett, alltså det viktiga är att du kommer dit du ska även om du stannar i sängen. Ja. Ja, ja, ja. Liv: Ja. Jag kommer mera dit jag ska om jag stannar i sängen eller struntar i nåt eller går ut och gör nåt annat ett tag. Det är ju svårt med exakt var den gränsen går. Boel McAteer: ⁓ Ja, jag att det beror lite på varför jag inte vill. Alltså ibland, om det är någonting som jag är lite rädd för, eller som jag går och drar mig för, så då är det ju bara att göra. Alltså då försvinner ju det så fort jag börjar. Men man märker det ganska snabbt, om det inte försvinner när man har hållit på en stund. ⁓ Liv: Ja, åh, vad smart det är. Mm. Mm. Mm. Mm. Ja. Jag tror att det är som jag upplever som väldigt skönt med deadline är att det blir lite tydligare. För att den här bara-proplastineringsfaktorn blir lite mindre. att om det då är att jag inte vill, då är det något verkligt problem. Alltså till exempel att jag är för trött eller inte har tänkt klart någonting. Då blir det tydligt, det bara är... Boel McAteer: Okej. Ja. Mm. Liv: inte superlust just nu. är som att proportionerna skiftar och det blir lite tydligare i närhet till deadline. Boel McAteer: Ja. Mm. Jag hopp, men ska du få återgå ditt lilla skrivande? Liv: Mitt lilla skrivande. Jag är livrädd. Jag känner mig verkligen som en liten kaninistrålkastare. Det borde ju gå. Om det går ungefär lika bra som det i går så kommer jag bli klar. Det är helt otroligt. Boel McAteer: Mhihihi, du sköns där. Åh. Mm. Jag tror verkligen att det går. Ja, Liv: nu försöka ta itu med det där och hoppas att det funkar. Boel McAteer: men lycka till idag då! Liv: Tack, och du också! Boel McAteer: Och tack för idag! Liv: Tack för idag. Vi hörs. Hej då! Boel McAteer: Det gör vi. Hej då!