Fredrik: Jaja.

Björn Ferry: Tjena Fredrik, Reuter heter du. Ja, det var kul att ha dig här. Jag måste ju få tag i folk här under semestern. Folk slutar ju och jobbar halva stället. Sverige stannar ju av liksom i flera månader. Upptäcker jag nu när jag försöker få gäster i podden. Men du är en sån som ställer upp i nöden så att då hör jag av mig till Fredrik Reuter på Skogsforum och tänker undrar om det funkar och du, sitter du här.

Fredrik: Ja, se man då! Ja. Ja, det funkar. Ringelbjörn tar det. Det är klassiskt egenföretagare. Man hoppar lite med semester. Så man får... Nej, det funkar. Det är skitkul.

Björn Ferry: Det brukar vara rekommendationen. Om du vill få någonting gjort, höra av dig det den som har mest att göra.

Fredrik: Ja, jag måste vara.

Björn Ferry: Du driver Skogsforum tillsammans med Torbjörn Jonssen. Det är Sverige största samlingsplats för skogsbruk, skogsmaskiner och skogsdebatt. Ni har drivit det i många år. Samtidigt har ni podden Skogsfredag varje fredag. Ni är uppe i 328 avsnitt i rad.

Fredrik: Ja, jag ju också nått. Ja. Ja. Ja.

Björn Ferry: Jag är själv en ivrig lyssnare. tycker verkligen det bästa som finns. Jag rekommenderar alla att gå in där om man är intresserad av skog och skogsbruk och hänga med i debatten.

Fredrik: Ja, är det så? Det är ju jättekul att höra. Vi vet ju inte riktigt. Vi sitter ju på våran kammar och gör våran halvtimme från höften, månadsfritt, och så bara kör vi. Så vi har ju lite så här halv omhus ibland för det där, att när vi ser att tittarsiffrorna, eller lyssnarsiffrorna går upp så blir det nästan lite så här... Vad gör vi nu, liksom?

Björn Ferry: Vad har han ungefär för lysning i veckan? Alltså det varierar väl över året och så där men ungefär.

Fredrik: Ja det gör det väl. Jag tror vi är snittar på 8000 i veckan. Det är nöjda med, det är jättekul. Uta två värmländska skogsmurrullar som pratar ur skänget. är helt otroligt egentligen.

Björn Ferry: Ja, det är ju riktigt bra. Ja, men det är verkligen det. Sen att ni har det här skogsägarperspektivet, för det som ni pratar mycket om och det tror jag många skogsägar känner, det är som en brist på det. Att det finns mycket från naturvården, miljörörelsen och så finns det mycket från skogsindustri hållet och politiken på något sätt. Men där emellan där skogsägarna är så undrar man vem företräder de här? Vem företräder oss? Och att där tycker ni följer en verkligt viktig funktion.

Fredrik: Ja, men kul. Gull och höra. Det är lite det vi försöker med och vi är ju nu eftersom man sitter i podden med dig, Björn. Du och jag har en liten historia med att vi öppnar ju spjällen och kör så egentligen så är det ganska enkelt. Det här är vi öppna med faktiskt också att. Ska vi ha affärer på det här och kunna leva på Skogsforum? Det är vi väldigt gödmjuka över att kunna göra. Vi säljer ju annonser och det är ju egentligen så att ska företagen som säljer de här produkterna ha en affär i sin tur så måste skogsägarena ha pengar. Då är det så enkelt som att idag är virkespriset som är viktiga. Om vi ska ha en kommers i den här skogen. Så det är superenkelt egentligen. Men sen så kommer vi ju båda två från skogsägars gråt så vi vurmar för det också. Absolut, skogsägarna är centrala. Vi brukar prata om gräsrötterna så vi tar gärna med entreprenörer och plantörer och skogsröjor och sånt där. också. Det är dom i huvudet.

Björn Ferry: Jag vet vad jag är på er för ni är så brett kunniga och intresserade. Jag har saknat ett sånt här forum där man får höra olika röster. Jag tyckte att ni borde vara sådana som borde ta in gäster och kunna ha det. Men då inser man ju nu när man själv försöker börja att det blir ganska mycket jobb med det. Det ju enklare att bara köra. skogsfredagen här, Tim, än att ni ska ha gäster också för ni jobbar ju dygnet runt med skogen. Så ni får väl helt enkelt inte ihop det.

Fredrik: Nej, exakt så är det. Du har du nej, lärare Björn, utan att jag nämnt det för dig. För så enkelt är det. Vi lägger vi kanske en halv dag på podden. Resten går ju till och det är kanske inte många som vet om det, men det är väldigt mycket jobb med teknisk infrastruktur och medlemsvård som vi brukar kalla det. Väldigt, väldigt många mail varje vecka. Så det är mycket jobb med det. Därför har vi provat att ta in björn färdig idag. Det funkar ju. Men ska vi ta det ett steg till måste vi arrangera om lite i vår modell. Och där är vi inte riktigt. Det har vi inte riktigt tiden för. För det är ju så. är graft imponerad av de poddarna och kanalerna som gör det här. För det ligger väldigt mycket tid bakom och får till det.

Björn Ferry: Mm.

Fredrik: Så.

Björn Ferry: För det man tänker spontant, jag har en ambition att jag skulle vilja komma ut med ett avsnitt i veckan och inte bara om skogsbruk eller kan vara konditionshydrotter eller framtidsfrågor. Lite så där, berätt egentligen vad jag är intresserad av och att det är egentligen i grunden en folkbildningspodd där jag vill utbilda mig själv och bli vis och prata med någon som kan mer och att de folk som lyssnar på det kan ta till sig och faktiskt lära sig saker.

Fredrik: Mm. Ja. Mm.

Björn Ferry: Men det svåra är ju, okej att ha en podd, prata en timme, sitta och redigera i sig två timmar. Ja, det låter ju rimligt. att få tag i gäster som inte vill, inte kan det på semester, man är såhär att, oj då, det är ju inte bara att läsa en bok. tar ju ofta 8-10 timmar. Så att jag får nog lägga en halvtid på att få till ett avsnitt i veckan.

Fredrik: Absolut. Ja. Ja, absolut.

Björn Ferry: Men jag kan göra det i stor del av året för att hur det funkar sen när skitskittesäsongen börjar. kan bli tuffare då.

Fredrik: Ja, det klart. Det kan det bli. Nej. Ja, det är superkul och jag tror att det är väldigt spännande koncept det var. Jag tror att blandar och loger så kan kanske te sig yvigt. Men jag tror inte det är på sikt, utan jag tror att du ligger helt rätt. Att man typ i björns värld. Och då kan det vara allt från skog till...

Björn Ferry: Men jag har den ambitionen iallafall.

Fredrik: till skidskytte, till kondition, till allting. För det är ju ofta så att det berör ju nästan alla ändå. På något vis.

Björn Ferry: Ja, och ibland är det ju så att lite som när iPhone kom, man visste inte att man behövde den. Så kan det vara med kunskap också. Man ramlar över någonting som, oj, det här hade jag aldrig tänkt på. Det här var intressant. Det här vill jag veta mer om. Och då tycker jag att poddar kan vara en väg in i den världen, för så funkar det själv. En förebild är ju Joe Rogan i USA. Men han håller ju på att prata mest med kampsporter och komiker. Sådana idéer är helt ointresserade av. Men ganska ofta så kommer det då en...

Fredrik: Jajamän.

Björn Ferry: Astronom, eller en biolog, eller någon ekonom, eller en politiker, eller någon annan från något helt annat ämne. Någon som håller på med vargar i kanadet. Då är det en otrolig källa till inspiration. Att sådana människor kan få en röst till en miljon publik. Det leder ju sen till vidare läsning och så vidare. Jag tycker det har ett folkbildande inslag även om det är stor variation där och han är ju som ingen forskare själv.

Fredrik: Ja. Ja, oj, oj, oj, visst, visst. Nej, nej, nej, nej. Definitivt. Sådär.

Björn Ferry: I skogen då, du skulle säga att det saknas en sådan podd. Att det finns ett sådant forum med lite längre forms intervjuer med skogsfolk. För det har ju funnits. Det fanns ju en skogspodd, den som var nörd, här Per Jonasson och Bo Jonasson som pratade med folk. Den finns ju inte längre, man har ju lagt ner. Söder har försökt och Skogsselskapet har ju någon podd och så vidare. Men det är som upplevde inga riktigt som fångar upp det här.

Fredrik: Tjena! Ja. Nej, jag kan faktiskt tycka att det är viktigt varifrån podden kommer också. Det måste finnas en rigid kontext att den inte vara färgad åt något håll. Om skogsbolagen gör det så kan det bli lite tufft och få trovärdighet i det.

Björn Ferry: Mm.

Fredrik: Jag är nummer ett. Nummer två är att jag var med i en sväng i EFNs podd. Den kan jag faktiskt tipsa om. De har kört hårt under våren.

Björn Ferry: Är det Handelsbanken eller vadå?

Fredrik: Ja, EFN Ägsfeld av Handelsbanken och de har ju en podd som heter Skog med kapitalet och den är häftig och där får de med de här höjdarna i Skogsverige. Så Ulf Larsson och Viveka Bäckerman och de här och det är ganska vassa frågor och spännande svaret så jag har ju hittat många uppslag för att till exempel skriva vidare om det här utifrån den podden så det är faktiskt ett tips.

Björn Ferry: Bra tips, det skrev jag upp EFN för jag inte ramlat över den. vet bara att Anna Hedeno var väl som värvad dit hon från SVT men hon har slutat där sedan nu. De har väl haft mycket olika program där men att det börjar som nischa in sig. Men den skogsbådden, bra.

Fredrik: Nej, den är bra. Den är bra, helt klart. Men annars tänkte jag för dig, Björn, skulle ju ha några avsnitt där du har Ferrys varor också. Inte bara fråga. För du är ju en spännande människa, Björn Ferry också. Herregud. Ta bara en sån. Ta bara en sån och gå lite på djupet i hur det är att vinna ett OS-skuld till exempel.

Björn Ferry: Alla nödvändiga. Ja, men det finns ju mycket där och det kan väl vara någon gång om de håller på ett tag, det ser man ju många på, där har vi sådant fråga av snitt också. Och då kan det ju vara helt enkelt att ta tio tittarfrågor och göra ett avsnitt av det. Och det kan ju handla om lite grann vad som helst då. Det är ju faktiskt en möjlighet.

Fredrik: Mm. Jo. Jaja, definitivt. Och då skriver vi bok och hela kitet ju. Så det finns mycket att prata om.

Björn Ferry: Ja. Jo men jag håller ju på, det är därför också. Vad är man då? Är jag skogsindustrin eller miljöer? Nej. Alltså jag är ju en hybrid och det tror jag många människor är. Jag är skogsägare, ja. Jag är medlem i Skogsägarföreningen, ja. Men jag också medlem i Naturskildsföreningen, ja. Och jag håller på att forska om hackspettar och biologisk mångfald, ja. Jag är intresserad av klimatfrågan, ja. Jag är också egenföretagare, jo. Så många är såhär politiskt, ja, å ena sidan andra sidan.

Fredrik: Absolut. Mm.

Björn Ferry: Det är nog ganska mitt i spelfältet med i grunden liberala värderingar så att det är som det ingen ytterkant som händer så. Jag tror att de flesta är ju där egentligen.

Fredrik: Ja. Ja. Som så många andra skulle jag tro. Ja, precis. För en spännande sak som jag tycker är identifierat på äldre dagar är just det här att det kan vara lite... Jag ska inte säga skitnödig, men det kan vara lite känsligt. Alla vet om att man är kanske hybrid som vi pratade Men ändå så ska man hålla sig till ett narrativ man får inte prata om de här svåra frågorna där det liksom skär ihop eller krockat. Utan då ska man hålla sig till antingen det ena narrativet eller det andra. Det här i mitten det liksom finns inte. Man får inte vara där och det tycker jag är väldigt tråkigt för det ju här i mitten det händer.

Björn Ferry: Ja, och att finns en sådan där att man vill alltid söka vem är du, vem företräder du, vad är din ingång i det här, vem är du i maskopi med, att man hela tiden vill sätta en etikett på människor. Men jag tror att vi delar med det här nyfikna, man har nyfikenheten som grund att man vill ta reda på hur saker är och det är mer, man kommer mer från det här vetenskapliga sidan. Vilket också man kan säga är kopplat till en vanlig liberal demokrati.

Fredrik: Ja. Ja, precis. Ja. Mm.

Björn Ferry: Jag har inget problem att man byter regering då och Det som det ingår i en demokrati, att vi tävlar om idéer, utvärderar vi hur blev det här och så väljer vi nytt och så får man testa. Det är ju ungefär som att försöka efterlikna den vetenskapliga processen, den metoden. Och att det är så man bäst tar sig an problem. Då är man inte rädd för fakta. Annars kan man ju se skogsdebatten, de vill ju inte veta av. Man kastar alltid part...

Fredrik: Mm. Mm. Ja. Bye!

Björn Ferry: Papperskåd man vill inte prata om det här utan låtsas om att det regnar bara men upp med all fakta och sen har vi en vettig debatt och alla får komma till tals och så får man fatta beslut och politikerna får väga dem mellan olika intressen. Det är så det ska fungera.

Fredrik: Ja. Ja, absolut. tror att det är extremt viktigt att vi kommer dit hem för annars kommer vi aldrig komma framåt utan då backar vi bara. Vi kommer bara backa. Jag helt överledande. Så det är superviktigt. Jag lyssnar ju på ditt inslag med 3-2-1-1-2-1-7. Det är också sådana här superspännande saker som framkommer där. Det kan vi rekommendera alla som eventuellt lyssnar på det här och inte har lyssnat på det här. Dra den också liksom, det är spännande saker ju. Dels har du det här.

Björn Ferry: Det märker jag, det är ju det mest nerdiga egentligen att skrämma bort folk och prata om 3-1-1-1-1 men när ändå sitter ihop med statsbudget och vi pratar kan kosta 50 miljarder. Det blir som att det påverkar någonstans alla och där har jag fått reaktioner från både skogsindustri håll och från Birdlife. Det är det avsnitt som flest har hört av sig kring. Så jag ska ha ett uppföljande då med

Fredrik: ⁓ Aha.

Björn Ferry: med Martin Greng från Svensk Fågertaxering och borra lite mer i det här. Hur gör man de här populationsbedömningarna egentligen? Vad har man gjort här och hur kan man komma till olika slutsatser? Så det kommer en fortsättning på 3-2.

Fredrik: Ja, kul. är riktigt kul. Jag tycker att det väcker frågor. Jag hamnade ju till slut på Google och kollade hur länge har Arten just tre Toi Haksbat förekommit på Tellus. Det var väl inget jättebra svar, men jag tror det var en till tre miljoner år.

Björn Ferry: Mm?

Fredrik: Så istidsvarning liksom fast inte innan. Så men det väcker pragmatiska frågor som jag tycker att det är sådant som man heller inte får prata om. Antingen så blir man ju klassad som liksom så om miljö, uppdör liksom sådär. Men jag tycker ändå att det är så fruktansvärt intressant. För då har vi liksom. Då pratar vi att vi har ett problem med just det här med skogsbruket och. fåglar till exempel. Om vi tittar pragmatiskt på det så har den rackansarten kanske levt i tre miljoner Vi har bedrivit ett industriellt skogsbruk i drygt 100 år. Den diskrepansen är brutal. Det är lite roligt att tänka tanken utan att döma åt något håll.

Björn Ferry: Mm. Och vi har funnits i några hundratusen år. Ja, men ett perspektiv och det är det vi ofta har i skogen. vi har det där, vi har ett biotopsligt område med tallar som är 250 år gamla, minst att de stod där redan vid franska revolutionen och att det ger sådana perspektiv. Och så pratar vi här då, det blir en ny regering, blir något annat, vad händer nästa år, vad händer nu. är så, skogen är ju så fascinerande, det är verkligen långa tidsperspektiv. Men i relation till hur länge en art har funnits så är det ju ändå bara en grisblink på något sätt.

Fredrik: Jag tycker att det är ett värde i det hela. Ja. Japp.

Björn Ferry: Du har ju ett bestånd av 3.1-årig hackspett som finns i Alperna på Balkan som är som en redikt från istiden, alltså en tillflyktsort. Så det är som en liten isolerad population av 3.1-årig hackspett som egentligen inte borde finnas där, men den finns där.

Fredrik: Jag har inte såna. Ja, häftigt. Ja.

Björn Ferry: Ja men du jag har ju några punkter till, jag tänkte att vi skulle hinna det. Det här vart ju för roligt att prata om bara det här. Vi tar ändå, centern och sveaskog. Det är ändå ett intressant förslag och det har vi dykt upp flera gånger genom åren. Att man vill helt enkelt sälja ut sveaskog till privata skogsägare istället. Vad tror du om det?

Fredrik: Ja, ja. Mm. Ja, bra och dåligt. Eller jag tror att det kan finnas.

Björn Ferry: Vad tror du skulle hända om det det blev så?

Fredrik: Jag tror att man måste sätta ett ramverk som är väldigt viktigt. Om jag bara skjuter från höften så kan jag tycka att tror att staten genom Svensko kan vara väldigt bra på om det görs rätt att hantera till exempel renskjutsen. kan hantera naturvården på ett helt annat sätt. Så spontant sälj ut halva Sevillaskog och gör det till små lotter där enskilda får köpa så att inte Akelius kommer att köpa en miljon hektar rakt över. För då är ju status quo liksom. Då händer det ingenting. Nej.

Björn Ferry: Ja, eller inte ens det. Utan mest otroligt ett sämre alternativ. För det det som jag tänker om man bara säger, okej vi bjuder ut det. Och så får vem som helst köpa. Och så säger man, vi ska stärka det enskilda ägandet på landsbygden. Och det är så bra. Det finns 300 000 skogsägare om det nu finns det. För det blir ju hela tiden färre. Och de som köper, köper mer. Så trenden är ju väldigt tydlig där. blir färre och större ägare. Och Arkelius med sina 100 miljarder kan ju köpa då hela Sveaskog.

Fredrik: Jo. Ja. Ja, men det kan.

Björn Ferry: Och det är den trenden som är att det är några få rikningar som egentligen köper dammsugor det mesta som kommer ut på marknaden.

Fredrik: Ja, men det kanske var dumt att nämna Arkelius egentligen för jag tror att det kan vara en mellanväg. Det som jag kanske är rädd för mest är väl typ om du får in de stora med BlackRock eller Microsoft eller någonting sådant som bara liksom får för sig och att få möjligheten. För det är ju fortfarande kaffe i pengar för dem ju.

Björn Ferry: Mm.

Fredrik: Och då kan det bli lite... För det jag brinner för är att jag skulle gärna vilja se... Med tanke på den arealen som vi har och att Finland har 600 000 skogsägare så tycker jag att en benchmark som Sverige skulle ha är minst 600 000 skogsägare i Sverige också. Jag tycker det är ganska bra att säga vad är motsatsen till mångfald. Det är enfald och enfald är aldrig bra. Det finns inte något bra med ordet enfald. Mångfald är ju the shit. Jag tror det är svårt att misslyckas om ni skulle bli flerskogsägare.

Björn Ferry: Jag tror att det sitter ihop med det nästa. Det ideologiskt sitter ihop med biologisk mångfald och evolution och marknadsekonomi. Att det är så många varianter som möjligt. Det är som det mest robusta system man kan ha. Så ju fler olika varianter av skogsägare du har, då får du en dynamik i det här med ägandet och brukandet och allt. Men är det bara några få så är risk att det blir en väldigt tydlig likriktning.

Fredrik: Ja! Ja, visst.

Björn Ferry: Det är de tendenserna man ser. Man säger att vi har 300 000 skogsägare och alla sköter sitt på olika sätt och det är som står för mångfalden. Men i praktiken så upplever jag, i alla fall här i Norrland, att det några få oftast virkelsköpare som styr skogsbruket i praktiken. De här vanliga människorna som har så mycket tankar av sin skog, är ganska ovanliga egentligen.

Fredrik: Mm. Ja, då är det. Och det är väl det som hade varit. Jag tror att du får ju en dynamik som skulle vara otroligt bra för alla på sikt. Det finns det rent vinnar vinnarscenario om du får in lite mer oliktänkande. Om du får in någon liksom ståll. Ja, ja, definitivt.

Björn Ferry: Ja, och även att öppna upp marknader då. Att du får fler marknader och att det blir lättare att handla. Det blir lättare att ha ett sågverk. Vi har ju ett exempel om att starta ett sågverk här ute av Västoruman i Kovalberget med Tomas Granström. Men det var ju extremt svårt att få till bara virkesmätningen. Det fanns inga system som kunde hantera ett litet sågverk i Lappland. Alltså att... Han fick hålla på länge som helst. Nej... Det här kan vi inte hantera i våra system.

Fredrik: Ja. Hej! Nej.

Björn Ferry: Det är trösklar, något enormt för att komma in på marknaden. Det är man riva ner så mycket som möjligt och förbättra förutsättningarna för att bedriva småskalig verksamhet.

Fredrik: Ja, ja visst. Ja, jag tror det. Det går in i allt. Det går inte att bli nästan för exalterad över det här. Jag tycker att det är glasklart. Vi pratade med någon som gör timmerstugor i Dalarna, ett företag. De förbrukar inte jättemycket virke. Men då måste jag ha rätt typ av talltimme. Det var det stora problemet. hade kunderna, de kunde skala upp om de ville. Men de fick inte tag på talltimret. han sa även att talltimret finns för det avverkas ju. Om man till exempel tar en avverkning så finns det kanske män och hörn med just den här fina tallen som de behöver ha. De har varit där och synat ut den. De ser att det har blivit avverkat. kan följa med till sovverket och fråga. Kan inte vi få betala dubbla för det här? Bara vi får loss det här? Nej. Vi behöver det här. Så det är liksom låst. Och det blir ju...

Björn Ferry: Ja. Eller det blir för dyrt att hantera det. Och man har ju inte system för att hantera små volymer. Alltså en trave med det här, det blir för mycket besvär. Det som när man själv ska bokföra ett kvitte på sju kronor. Det kostar väl mer att bokföra det. än att göra avdraget. Ibland blir det ju sådär. Och så blir det ju för stora industrier. Man kan inte ha folk som är och rycker i stockar på...

Fredrik: Ja. Mm.

Björn Ferry: på industriplanen och sälja enstaka stockar. Men det borde kunna funka så. Det borde gå att sortera vid avlägget och ja.

Fredrik: Definitivt. Det tror jag. Jag tror ju att... Att du har alltid med pendlarna som slår åt olika håll och frågan är om vi inte har dragit den här effektivisering spänden i bott snart i skogen och att det börjar gå tillbaka och då kommer det på automatik tror jag att. Ja, med fler folk i skogen. Du kan liksom på sikt kanske plocka ut specialsortiment mycket, mycket enklare än att vi bara kör det här snabba. Ja, just in time bulk liksom att se så fort som möjligt.

Björn Ferry: Ja. För då kommer man in på det som ni brukar ha pratat om nu flera gånger under det här året. Massakrisen. Att det är någonting på gång som inte pratas så mycket om. Att man börjar kunna göra från eukalyptus och stabbväxande tillräckligt bra kvalitet så att många kunder väljer det för att det är så mycket billigare. Och att det här är ju som ett potentiellt paradigmskifte som än så länge inte pratats så mycket om, men att det finns en stor risk.

Fredrik: Ja? Tja.

Björn Ferry: att de stora aktörerna har lagt huvuddelen av sina resurser, sina miljarder de senaste decenniet på kanske fel häst.

Fredrik: Tyvärr så tror jag det. Och jag säger tyvärr på riktigt. Det är därför vi pratar om det. Det är mån om skogsnationen Sverige nästan kan jag tycka. Det man kan se, om man ska vända lite på det där Björn, det är ju faktiskt att vi börjar nu se att Skogsindustrin själva pratar om det. Du har ju Söderas föreningsstämma för några veckor sedan där de vid en hel timme i princip åt att prata om det här och lyfta problematiken. den var liksom det glasklart när de pratar om det. Det är ungefär vad vi har pratat om vid podden. Så det är ett rejält problem idag. Sen tror jag att vi hör från flera håll där du har pragmatiska företag, utan du nämner några namn om en svenska skogsföretag som kanske inte kommer från, drivs inte som ett vanligt skogsbolag där man har koll på De här strömmarna man byter vid Rick och sånt där utan de mer räknar pengar. Och det säger man ju. Det är ju flera två som har vitt om i alla fall. från ganska säkra kärnor där de har rampat upp och köpt ganska mycket i eukalyptusmassa nu. De importerar i eukalyptusmassa och kör in det rätt i produktionen. Det är pragmatiskt företagande. Så ska man faktiskt tänka att man vill ha vinst i kvartalsrapporterna för aktieägarna som genererar det här. Det de ser då, så länge de inte är en skogsägarförening, då blir det jobbigt. Då är ägarna som

Björn Ferry: Mm-hmm.

Fredrik: Det är

Björn Ferry: Och det är väldigt stor båt för den behöver ju inte ens genom någon Suezkanalen eller något långt ställe utan det kan komma väldigt stor båt till Göteborg.

Fredrik: Ja, det kan nog komma en stor båt. I det här får man ju ha med sig, jag vet ju prata om det i sista podden här nu då, tittar man på terminer och sånt där på Shanghai-börsen som har väldigt mycket massa, eller väldigt mycket, säga, men de har ju massa terminer. Så ser man ju att, jag tror det är en kombination med att kineserna och brasilianerna har rampat upp i karaktiskt tillverkning så mycket. De kör stenhårt på det här med att det börjar funka lika bra, det good enough, liksom som barresulfaten. Och sen så dumpar de priserna. Och då följer ju barresulfaten med. Det går liksom ner så. Så det går ju ständigt ner och det tragiska i klocksongen eller det positiva för dem då är att de har ju fortfarande affär. För det är ju, det är så otroligt billigt. De har ju nära till bruken, plantagen ligger ju liksom näskorts. Omlopptider på 6,8 år. Så de 400 född liksom. Snabb avverkning. Och sen så processen vittnar ju även studier om. Jag har läst en studie på Karlstad universitet där de har testat eukaryptusmassa i, jag tror det var en olika paper här i Värmland. Då blir det synergieffekter som är ganska tråkiga för en svensk. Jag tror att sänkte energiproduktionen genom att intillföra eukalyptus. Rent kemiskt så sänkte de energiförbrukningen med 20 procent. Shit, pomfrikt liksom.

Björn Ferry: Jättebra. Ja, förklart om man någon som tillverkar bilar har ju inga problem att köpa skruvar och möttor och motorer och allt möjligt från Kina eller vart det är billigast och sen monterar man bara ihop det. Så man ska som inte tro att någon industri i Sverige nödvändigtvis måste, ser sig tvungen att köpa råvara från svenska skogsägare. Det behöver inte alls betyda det.

Fredrik: Hej! Hej! Nej, nej, jag tror inte det. I alla fall så länge. Då har jag en distinct skillnad när det kommer till skogsägareföreningarna.

Björn Ferry: Ja.

Fredrik: som har egen industri. Det blir ju väldigt känsligt. Och sen så är det ju en annan viktig sak. Det här är också viktigt att trycka på det jag tror skillnader i industrin också. Du har ju kanske det stora som är det stora bekymret är ju att vi har ju. Har fabrikats tillverkning väldigt mycket i Sverige. Vi gör alltså mycket massa. Och då försvinner ju hela konceptet om det skulle vara så att yka luptus är billigare åt alla hållokanter. De som gör liksom kartong, de som har ett massa bruk och så har de en kartongmaskin bredvid. De kan ju köpa yka luptus direkt in till kartongfabrik eller till kartongmaskinen och så kan de sänka kanske produktionen i i koka. Men majoriteten nästan de har bara koka och säljer bal och då faller hela konceptet. Man kan inte. köpa in långved liksom i ekelyptus. tror jag inte på. Och fly i Sverige och göra. Jag tror inte på den modellen. Utan det är ju konverteringen som du har kanske mest affärer om. Att du får billigare råvara in för att göra kartonger.

Björn Ferry: Hur fort tror du det här kan spela ut?

Fredrik: Det är väl inget som egentligen vet. Men det har ju gått väldigt fort. Tittar man på... Jag gjorde en artikel om det i januari och det är snart dags för att börja titta på göra ny men tittar man på FAO-stat, alltså FAO-statistikverktyget, kan man ladda ner jättemycket data. Då ser man ju att det här har ju gått liksom, du har ju ett paradigmskifte de senaste två åren. liksom, kineserna har ju smugit fram det här. De har ju... Verkligen har de ju rampat upp sin egen industri och jag tycker att det syns då i kvartalsrapporterna här och nu att det blir. Vi har varit väldigt viktade åt att köpa massa balar till Kina och nu gör de egna massabalar. Då har vi ett problem.

Björn Ferry: Och för svenska skogsägare blir det uppenbart att allt det här med gallring som nu har varit bra i något år är ju risk att det helt plötsligt inte alls blir så lönsamt.

Fredrik: Ja det blir ju det här blir väldigt intressant att se för man kan ju se om glaset är halvfullt eller halvtont. Det som jag kan passa på är att vi kan. Ta ett helhetsgrepp och sakta men säkert jobba oss upp i förädlingskedjan med svensk skog. För jag tror ju stenhårt på att vi ska vi ska vara ett starkt skogsland. Jag gillar svensk skogsindustri. Jag tror att vi kan vara riktigt bra och när man när man är runt och pratar med folk så ser man ju att det finns ju know-how. Jag menar vi är duktiga på det här. Vi duktiga som funkad. Så jag hoppas väl att på sikt att kanske kan bli mer att råvaran finns ju och att det kan komma in nya spelare som kanske ser andra saker. Det kan vara, jag kan tycka det är lite tråkigt att följer man skogsindustrierna och hör vad de säger så verkar det precis som att de har lite svårt att se just det här med att det kanske håller på att hända någonting inom massan. För det de fortsätter att göra att det är liksom, ja men vi har ju lininet. Men du kan ju inte vaska. Massa balar. kan inte liksom ställa massa balar osålt bara för få lignin. För lignin är ju en biprodukt egentligen. Så jag tror att det krävs att vi måste lyfta upp och se vad kan vi göra för andra grejer. Spännande saker.

Björn Ferry: Ja, och så blir det ju oftast det jag tänker tillbaka till bilarna så är det ju tufft att man gör sina förbränningsbilar och sen ska man nu ska vi börja göra elbilar. Då har man ju ett problem med att du ska ersätta en grej som du är duktig på med någonting som du inte kan och få ihop den lönsamheten och vrida den promen i exakt rätt takt för att kunna hantera den förändringen som är väldigt svår och förutser hur fort den ska gå och så vidare. Det är nästan bättre att börja om från scratch med ett antal miljarder och rätt folk.

Fredrik: Ja.

Björn Ferry: att det kan vara bättre i den här världen att se verkligheten som den är och hur kan man göra en affär på det från scratch. Okej, så här. Och då blir det jobbigt om man har lagt i alla dessa miljarder i de här bruken och att det visar sig att det här är pygspunk.

Fredrik: Ja, det tror jag också. Ja. Mm. Absolut. Ja, det är... kan bli så att det kan bli jobbigt. Men å andra sidan så det väldigt... Ja... Livet går vidare på en vis också.

Björn Ferry: Ja, det är när det jobbigt att man utvecklas. Det är som med träningen.

Fredrik: Ja visst är det. Visst är det så. Jo men det är precis som med träningen som du säger. Det är det jobbiga som utvecklar det nu. Så det ska vi inte vara rädda för men tyvärr så är vi nog lite rädda för det. Vi har blivit lite såhär lata tror jag. Att vi har haft en modell som funkat i 20 år. Tidningspapper försvann med internet. Vad gör vi då? Vi är surfat. Vi kan göra hygien, tova papper, cigarettepapper. Det finns en stor marknad. Så har läget gått ganska bra i 20 år. Nu kommer det nånting nytt, kanske. Då gäller det att tänka till.

Björn Ferry: Allt

Fredrik: Men jag håller med dig. ser det som tillförsikt. Sen så är det ju naturligtvis, jag sitter ju inte investerad med några miljarder i en sulfatkopare så jag har full respekt för dem som sitter där. Att det är tufft.

Björn Ferry: De flesta skogsägare kan sitta lugn i båten och skjuta på vissa åtgärder och vänta. Det mesta i skogen kan vänta ett tag och vänta på bättre tider. Folk är ganska lågt belånade generellt sett.

Fredrik: Ja. Vi visste det så. Så är det. Det håller jag med, samtidigt så har full respekt för de som kanske inte sitter i den båten. Någonting måste göras definitivt och det måste man ha full respekt för.

Björn Ferry: ⁓ En annan sak då, hoppa in till det här artskyddet för det kommer ju nu ändå 16 juni att riksdagen beslutar om ersättningsrätten, helt enkelt lagstadgade ersättningsrätt för markägare i händelse av de här artskyddsintrången att man inte får bruka sin mark och så vidare. Och så väntar man på att regeringen ska sätta något datum när det här ska träda i kraft och det finns väl lite hot på vägen om det ska klassa som statsstöd eller någonting av EU som kan sätta

Fredrik: Mm.

Björn Ferry: käppar julen för det här. Men om man som antar att det faktiskt går igenom, hur tror du det kan tänkas påverka både skogsbruket och statsbudgeten?

Fredrik: Ja, är väl ett 10 000 kronor för frågan. Den miljard från den är supersvår är den. Jag tror väl att återigen så blir det väl lite så här att du har ett, du har en process och processen kan vara jobbig. Den kan vara enkel och det är liksom ungefär som livet i stort, en berödalbana innan man liksom hittar någonstans. Jag tror ju i grund och botten att

Björn Ferry: Miljardfrågan.

Fredrik: Det är väldigt lätt att tro att det ska läggas en båtfilt över hela Sverige. Och att alla skogsägare ska få betalt för att inte göra någonting. Det är ju en utopi, det kommer ju inte hända. Jag tror och hoppas, men jag kan vara naiv, men jag tror och hoppas att regelverken är satta av folk som förstår dynamiken och komplexiteten i det hela och att vi får en rimlig nivå. Får vi en rimlig nivå där de flesta är halvnöjda. Då har vi ju kommit nån vart, tror jag.

Björn Ferry: Man kan se framför sig, det gör jag. Man säger att man har avsatt 100 miljoner i budget och det kommer inte räcka någonstans. Det kommer att handla om miljardbelopp. Om det blir så att bara de här tre revirerna som jag räknar på, det långsiktigt kosta minst 50 miljarder och då ska man göra det på ett decennium så är det 5 miljarder per år och det låter väldigt mycket.

Fredrik: Hej!

Björn Ferry: Att en markägare anmär ett område, nej av skogsstyrelsen, söker dispans, få nej och då ska det falla ut ersättning med 125 % av värdet ganska omgående. För det ju som inte, det står ju i lagen, så man kan som inte säga att det inte finns pengar. Då får man ta fram medel i nästa budget eller öka belåningen, alltså statsskulden. Och om man kommer dit, då kommer man ju ställa det mot annat.

Fredrik: Ja. Japp.

Björn Ferry: Och det då jag tänker att det blir jobbigt för just nu är ju alla för att klart markägare ska ha ersättning om samhället behöver skydda vissa arealer på grund av artskydd och EU-regler och andra mål. Men när det blir att ja, vi måste prioritera det här före det här eller öka statsskulden i ett läge där det är ojensamt eller någonting. Då kommer det som att slå tillbaks på ja, mest roligt på artskyddet.

Fredrik: Mm. Ja, frågan är bara... Jag har inte riktigt lustkat ut eller jag har ingen bra tes om var vi kommer att hamna i så fall. Men jag håller med dig till fullo. Ta bara en sån sak som att du har... Försvarsfrågan. Vart lägger du miljarderna om vi har en... En... Granne i... Näst granne i Öst som blir ännu mer aggressiv? Ja, men det är självklart. Ja. Ja.

Björn Ferry: Ja, eller nästan alla andra frågor. Om det tar vård, skola, äldreomsorgen, kommunerna som går på knän, det som att det här funkar inte, det håller på att bryta ihop i många kommuner. Och att då säga, nej men vi prioriterar T1H Hagsbätt. Då tänker jag att de som är mest värnar om naturen inser, om man tänker spela det här schackspelet i några drag, att då har man väldigt svaga argument. om man ställer saker mot varandra. Och det hamnar väl ändå där. Om det ska fram pengar i en budget så kommer det ju att tvingas ställas mot andra saker. Och då är det ju bara att hoppas att det inte blir så astronomiska summor, att det faktiskt går att hantera på ett rimligt sätt så att man får ihop, men okej det kan tuffa på. Det blir inte så att hela Sverige ska bli ett museum och bara satsa på biologisk mångfald. Brukande fortsätter på ett rimligt sätt då.

Fredrik: Ja.

Björn Ferry: Ja, jag vet inte.

Fredrik: Nej, men är det inte är det inte är vi lever i det här limbot att vi inte riktigt vet eller var själva gränsen går? Var är artskyddet? Var når vi en nivå där vi liksom hit men inte längre så att nästa område som kommer in då? Men här finns det ytterligare naturvärdena. Man vill ligga redan på Beisberg när man du får avverkan. Lite så vi.

Björn Ferry: Ja. Men då måste man ju vara överens och i rent politiskt säga att det här är målet. Det här är tillräckligt bra naturvärden. Har vi en rikbiologisk mångfald eller har vi det inte? Ska vi bevara det vi har eller ska vi återgå till hur det var år 1732 när Linnea vände i Lapland? Den diskussionen behöver ju bli ändå tydligare också vad det är man faktiskt menar och vad målen är så att de går och följer upp och så vidare.

Fredrik: Ja. Mm. Jag tror absolut att det är det viktigaste av alltihop. Jag tycker man kan lägga det på politikerna faktiskt. Tittar man på det så tycker jag det är lite svekvarning också från och det är oavsett parti. Så ända sedan 1993 så tycker jag man har spelat lite furt mot skogsägarna just det med naturvården. För naturvården föddes vi in 1993.

Björn Ferry: Mm.

Fredrik: Men den fick ju aldrig något värde. Det var ju att skogsägare ska ta hand om det här. Sen pratar man tyst om att det var 125 procent eller nånting. Nej, det har aldrig funnits. Ni ska ta hand om naturvården. Det är frihet under ansvar. Man har pratat lite luddigt om det där. Det är ju egentligen först nu efter år av konstant... bataljer i skogen med naturvård kontra skogsbruk som det här liksom har kommit upp. Så det kan man se som positivt att vi att vi om vi ska börja knyta an där vi börjar liksom att vi kanske vi kanske var här nere och sedan så vi kommer hit upp med. Men vi måste vara i mitten. Vi måste våga prata om den svåra frågan. Var går gränsen? Vad mycket ersättning ska det vara? Ska det vara liksom? Det är ju jättekomplexa frågor. Då har vi väl sådana här frågor. Det kan inte jag så jättebra. Naturvården ska väl i viss mån hänga ihop. Du kan inte bara ha små dungar.

Björn Ferry: Ja, precis. En grön infrastruktur och det större reservat ska sitta ihop så arter ska kunna ta sig vidare och överleva och allt det kan inte bara vara... Det finns ju sådana, men det är mest teorier från öar och så vidare, hur det där funkar. Jag tror att det är ganska likt med språk. Om det blir för få som talar ett språk så kommer det automatiskt med tiden att dö ut eller en dialekt eller någonting.

Fredrik: Där. Ja, precis. Mm.

Björn Ferry: Det är nog så för arterna också att de kan finnas kvar ganska länge men egentligen så är de dödsdömda. Men det där är ju så komplext. Vi pratar 45 000 arter som vi har någon form av koll på i Sverige. det är ju... fåglarna som vi har mest koll på inser vi också att det är väldigt svårt att ha riktig koll. Alltså, och hur mycket... Det är oerhört komplexa frågor.

Fredrik: Mm, suttiga då. Ja.

Björn Ferry: Det kommer tillbaka till värderingar, moral, filosofi och vad vi är och vad vi ska vara. Då är det politik. Navigera i det där och få någon långsiktighet till sådana här beslut och veta hur ska man förhålla sig, vilka risker vi tar och för vem då och när då.

Fredrik: Ja, absolut. Ja. Men det ju så politikerna jobbar ju dagligen med det de kallar för målkonflikter. Så det här är ju en stor fråga. Jättestor den svår. Men det är en klassisk målkonflikt som jag tycker att man.

Björn Ferry: Mm.

Fredrik: Med politikernas hjälp borde kunna hitta en i alla fall förslag på väg fram. För just nu har vi ju inget förslag alls. är det ju det är ju småkor från höger och vänster med liksom de här narrativen som blir jätte konstiga. du har ena sidan liksom där. Ja, då får vi slut avverka då försvinner hundraförtio tusen jobb och så säger vi hej då till Sverige liksom. Och så säger vi var det andra sidan liksom. Vi måste spara det och det och allting är jätte jätteviktigt. Men troligtvis så är det ju någonstans.

Björn Ferry: Mm.

Fredrik: här i mitten som hittar liksom en rimlig väg framåt. Men just nu så är det ju de här ytterligheterna som styr och det är precis som att politikerna har inte styrfart i det här. De borde ju kunna via sina ytterhetningar och fram och tillbaka hitta den där målkonflikten, hitta en väg fram, presentera förslag.

Björn Ferry: Mm. Eller vad tydligare man säger att det här vet vi inte hur vi ska lösa. Det låter som att det Man är alltid rädd. Det väl det som vi pratar om 300 000 skogsägare men i grunden är det en liten minoritet i samhället. Majoriteten bryr sig egentligen inte i skogsägarna och V. Men då kommer vi tillbaka till början om evolution eller om demokrati och vad det faktiskt är. Då brukar man ju säga att demokrati är ju någon form av...

Fredrik: Ja, det kan jag. Jaha.

Björn Ferry: marknaden urgår från folket att en majoriteten ska som styra. Men det inte heller de 51 procentens diktatur utan man brukar ju ta det där. Så två vargar och ett få som ska rösta om man ska äta till lunch är det demokrati. Nej utan man måste i en fungerande. modern demokrati också ta hänsyn till olika intressen av indutret annars är det chanslöst för skogsägare eller inlandsbor eller värmländningar. Även om alla tycker samma sak så kan man inte hävda sin röst för man kan inte vinna ett val för man är för få. Det måste ju som den här processen kunna hantera och det känns orimligt att bara konfiskea mark och att du får finna dig här och så gör man mark i princip värdelöst då för

Fredrik: Nej. Ja, ojo.

Björn Ferry: någon familj som har brukat den här i sex generationer och den går inte att sälja och banka sig, vi kan inte låna ut pengar och det här är inget värt och du får synd. Så jag tror ju att man är överens om den principen att man måste på något vis kunna ha någon ersättningsmodell. Men frågan är ju hur mycket kan samhället tåla?

Fredrik: Ja, definitivt. Jag vet som sagt inte, jag tror ju rent generellt sett, om man ska prata just upp med pengarfrågan, att hade vi varit fler skogsägare så troade man att det kommer undan i Stadskassan kanske lite. Genom att vi hade haft i alla fall en liten klick som inte hade bryts om pengarna, utan de vill ha sin naturvård själva.

Björn Ferry: Mm.

Fredrik: typ frivilliga avsättning på riktigt. Det tror jag hade skett med flerskogsägare faktiskt. Alternativet om vi ska gå riktigt hårt fram så är det väl att ha inte MP någon sån här förslag på avverkningsskatt som skulle kunna försörja naturvården.

Björn Ferry: Åh, åh. Ja, de pratar väl inte så högt om det. Alla försöker som blidkar, det ser man ju man hittar förslag så att man ska tycka att man verkar rimlig. Men om man ser de gamla förslagen och var man kommer ifrån så finns det ju precis det att det här borde väl skogsbruket egentligen kunna finansiera själva. Och markägare kan ju i grunden inte få betalt för att inte bryta mot lagen. Och det låter ju också rimligt.

Fredrik: Fast då det ju som att svära i kyrkan. Nej, och sen så ISI. Ja.

Björn Ferry: och de här markägare som nu har brukat sina gårdar i sex generationer och kan dem varenda kvadratcentimeter av sin fastighet men när man säger att markägaren ska ha kunskap om vilka arter som finns när man gör en avverkningssammälan då säger ju samma person nej, hur ska vi kunna ha koll på det? Det måste ju vara statens ansvar. Så att alla är ju som

Fredrik: Mm. Ja.

Björn Ferry: Det är svårt, alla människor, man styrs av sina egna värderingar och man blir förblindad för många saker. Båda sidor har stora luckor och politikens uppgift är att navigera i det här på ett rimligt sätt.

Fredrik: Ja. Absolut. Ja, jag tycker det. Det är därför det är så viktigt med politiken. Jag tror att det är så lätt att glömma bort det. Men där är politiken extremt viktig. Det är politikerna som ska hantera målkonflikterna och de kommer alltid finnas i ett samhälle. Det är bara punkt och slut på det här.

Björn Ferry: Ja, det är så. Har vi något mer, Fredrik? Vi kan inte prata den hela dagen. Nu vi pratat 47 minuter om skogen. Du har ju annat att göra.

Fredrik: Ja, då då. Oj, oj, oj. Nej, inte så mycket faktiskt.

Björn Ferry: Ja, Center, Sveskog och Massakrisen och 16 juni och EFN. skriver upp den där skogspodden. Den ska jag faktiskt lyssna in mig på. För det är spännande att ha olika typer av gäster. Jag har beställt en bok också. Gunnar Isaksson, Granbarkborren.

Fredrik: Ja, det är tips faktiskt. Yeah!

Björn Ferry: Insex-experten på Skogsstyrelsen, jag tänkte han borde kunna vara lockad av att ha ett avsnitt och tränga på djupet med granbarkbåren för de riktigt intresserade.

Fredrik: Ja. Ja, vi är ihop med den 3.2 igen som är grönbark påra expert har lärt mig nu.

Björn Ferry: Ja exakt. att du har egentligen ett krav på att du måste ta bort dödved om det överstiger fem kubikmeter per hektar för att liksom hindra utbrott av barkbårar och annat. Men för den 3-1-hackspätten så blir det ju som, samtidigt har du ett lagkrav om att du måste skydda den. Och det är ju en typisk sån där målkonflikt. Hur ska vi ha det här då? Ska man ta ut döda träd om det blir något angrepp i ett naturreservat? Det ju varit stora debatter.

Fredrik: Mm.

Björn Ferry: Och hur blir det praktiken? Är det små skogsägare gör man? Det mesta blir nog faktiskt kvar ändå vilket ger en halvspätte men inte skogsbruket. det där är ju också en målkonflikt. Hur ska man ha det? Det är lagar som står emot varandra.

Fredrik: Ja. är det inte någon som har skrivit en bok om det där? Hur fan ska vi vara?

Björn Ferry: Ja, var ju en glappkäff från Storuman, Björn Färrö har väl gjort det. ⁓ du har den! Ja, just det. Ja, vad roligt.

Fredrik: Kolla! Jaja, den är här. Det var en bra passning. Du var tidigt på den pucken Björn.

Björn Ferry: Ja, ja, det är bra. Det är eviga samtalet och det får fortsätta. Stort tack Fredrik för att du tog dig tid och räddade den i nöden här i semestertider. Så hörs vi vidare. Du ska ha med Torbröll i några tillfälle också. Keep up the good work med podden som jag lyssnar på varje fredag och sedan med Skogsforum som är bästa mötesplatsen, verkligen för alla skogsägare, skogsintresserade över huvud taget. tror att politikerna har ganska mycket att vara

Fredrik: Ja, definitivt. Ja men tack själv. Ja.

Björn Ferry: Hämta där om de ska hänga några timmar på skogsforum.

Fredrik: Ja, de orkar. Finns det någon lilleläror? Nej men tack så mycket Björn och tack själv. Bra initiativ och jättekul att prata med dig. Ja, tack.

Björn Ferry: Vi kör så. Tack och bok. Då väntar du en liten stund och så trycker jag på stopp.